Hej!

Igår var det benträning igen. Gött pass med mycket energi och vilja. Mina "ledmediciner" har verkligen gjort ett bra jobb och jag kunde dra på rejält. Tog det ändå relativt lugnt med de tunga viktbelastningarna. Jag vill ju gärna, att framförallt knäna ska få vila upp sig, och komma i fas igen. Provade min "FiFive"-kapacitet i sista setet( knäböjset nr 8!!!!!!)och drog iväg 12 reps. Jag hade teoretiskt klarat fler rent styrke och viljemässigt....men jag segade lite i början, så tiden tog slut(75 sek). Hade jag startat med FiFive-utförande, så hade det nog blivit mmmmmånga reps!!! Tyngsta setet igår blev en åtta på 160 kg med stången bak. Och en 8 på 140 kg med stången fram.

Både jag och Annika har precis laddat upp med Kreatin. Har ett svagt minne av att Annika gnällt på huvudvärk, vid tidigare laddningar också. (låter inte otänkbart då kreatin förändrar vätskebalansen i kroppen). Hur som helst fick hon ta det lugnt igår pga rejäl huvudvärk.......

Känner mig pigg och stark, tack vare det svagt ökade kaloriintaget. Vi få se på söndag om viktfallet bromsats.

Det börjar helt klart kännas annorlunda nu än tidigare experimentdeffar. Börjar liksom känna allvaret....och det är en skön känsla!!! This is it...på nåt sätt! Känns som det helt plötsligt spelar roll, att man är ett freak vad gäller kontroll och kunskap. Nu får allt en riktig mening och det känns som det har stor betydelse att jag hållt på så länge med det här. Jag känner min kropp och vet i stora drag hur den reagerar på olika åtgärder.

Om två veckor är det dags för calipermätning igen. Detta är "point of no return".....om jag inte ligger exakt i fas då, så är det sista chansen att korrigera upplägget. Maximalt 10% BF vore helt optimalt vid det laget. Och jag tror det är möjligt att uppnå. Skulle det vara lite mer, så finns det fortfarande tid att "skruva upp" lite. Om det är lägre än 10% så kan jag ta det cool och bara köra på!

Lite info till mina läsare:

1.) Jag kommer INTE vinna tävlingen. Däremot ser jag själv det som en seger, om jag kommer top 6 och får göra ett fritt program. Jag har isf. deltagit "fullt ut" i tävlingen.

2.) Om jag väger över, så får jag tävla mot killar som teoretiskt kan väga 10 kilo mer än jag. Ofta på samma längd. I -90klassen är jag chanslös. I det läget är det bara att klistra på smajlet och posa på. Av respekt för sina medtävlande, är det det enda man kan göra. Det har ju varit lika tufft för dem att komma i form som för mig....

3.) Luciapokalen är en "nybörjartävling". Dock är ofta nivån MYCKET hög på 1:a-placeringarna i resp. klass. Initialt var väl tävlingen tänkt som en "prova på tävling" inför de distriktsmästerskap som hölls förr. Numera förutsätts man ju kvala till sm-tävlingarna........vilket är brukligt att man försöker sig på, efter ev. vinst i Lucia.
En vinst på Luciapokalen betyder alltså indirekt SM-klass.
Där platsar INTE jag!

4.) Jag tackar försynen och min lyckliga stjärna. Att jag aldrig någonsin suttit tryggt i publiken och hånat någon som varit för liten, eller ur form. Ganska vanligt det där annars. Hånfulla skratt och underfundiga kommentarer om de stackare som av olika anledningar inte håller måttet. Det underligaste är att det ALDRIG ALDRIG, är några kända tävlingsprofiler, som hasplar ur sig kommentarer. Näe....det är alltid random wannabe-gym-grovisar som sitter och tuggar bars och garvar åt dem på scen.
Eftersom jag själv aldrig gjort det, så har jag helt rent "samvete" när jag går upp. Jag kan helt förutsättningslöst visa upp det jag uppnått och inte uppnått!

5.) Jag är en inbiten individualist. Jag KAN samarbeta med andra givetvis....om jag vill! På sista raden vill jag dock ha hela äran för mitt jobb. Proffesionellt som hobby-mässigt. Priset för detta är alltid risken för misslyckande. Som man givetvis också får bära ensam......

You win some......You loose some....

6.) Det är resultatet som står, när man lägger av, som räknas för mig. Eftersom kroppsbyggare, UPPENBARLIGEN, kan vara bra, ända upp i +50 års ålder. Så bedömer jag att jag har tid kvar, att tävla skiten ur mig om jag vill.


Nu när jag har ökat matintaget litegrann, så för det med sig ett ökat utrymme för "cardio". Som jag älskar! Jag föredrar att promenera i rask takt. Gärna långt.....1-1,5 mil är inte ovanligt, om tid ges. Lördag och Söndag fm är det nästan alltid promenad. Oavsett väder!
Dagarna med gymvila blir det alltid en rejäl sväng oxå....utom Fredag, som är helt träningsfri. Igår tog jag en extrasväng på kvällen. Det var så fint väder så jag inte kunde låta bli!!!

Går nog en vända efter träningen idag också!

See you!

S